Borås Triatlon 1. juni 2019
Af Max Svanberg
Uppladdning:
Tävlingspremiär för året och som följd lite extra nervöst upp till start. Mycket nytt till den här säsongen i form av ny cykel, nytt jobb och kanske viktigast av allt – ny coach! Efter en vinter och vår under ledning av Coach Nichlas var känslan bättre än den någonsin varit under den här tiden på säsongen och jag hade därför ganska höga förväntningar på min prestation under Borås Triathlon Halvironman som fick agera arena för årets första race.
Tycker alltid det är svårt att få en känsla för hur formen är under just tävlingsveckan och så var fallet även den här gången men kände mig ändå trygg i planeringen både för uppladdning och race. Testade racekitad hoj och övrigt raceutrustning några dagar innan start och allt flöt på bra. Som tur var stämde min tidigare plan överens med den Nichlas föreslog när det gäller kost innan tävling – mindre fibrer sista dagarna inför start och mer kolhydrater. Allt kändes som vanligt och det var nemas problemas!
Borås må vara en rätt sjyst stad i övrigt och tävlingsområdet vid Almenäs är fint inramat av skogsklädda kullar men täcktes tyvärr tävlingsdagen till ära av tunga moln som med största sannolikhet utlovade regn någon gång under dagen. Dessutom var vattentemperaturen lite ”krispig” för att uttrycka sig milt. Temperaturen i luften var väl kanske heller inget som framkallade sommarkänslor, men efter en vinter med en jäkla massa mil på cykeln i allt från -15 och snålblåst till nollgradigt och snöblandat regn i sidled kände jag mig ändå trygg med att kunna hantera dagens svala förhållanden.
Simning:
Väntade tills bara någon minut till start med att hoppa i vattnet för att inte bli nedkyld men tog ändå några simtag för att väcka kroppen till liv. Första tanken när ansiktet nuddade vattnet var något i stil med ”helvete, det här går aldrig”, men med bara minuter kvar till start var det bara att gilla läget och ställa sig på startlinjen.
Strandstart med relativt långgrunt gynnar mig med långa ben och jag kom därför iväg helt OK när startskottet gick. Planen var att gå ut hårt de första hundra metrarna för att sedan leta efter bra fötter att följa. Tyvärr är jag inte så bra simmare som jag önskar och framför allt maxfarten finns mycket mer att önska av, vilket resulterade i att jag ser en förstagrupp försvinna längre och längre bort. Försöker till en början jaga ikapp men accepterade ganska fort att det inte gav effekt och försökte istället fokusera på god teknik och att ändå hålla farten uppe. Hamnade tyvärr i någon form av andragrupp där jag delade täten med en annan simmare och fick som följd inte så mycket hjälp.
Bana med två varv och en Australian Exit där man sprang över en brygga för att dyka ner på andra sidan. Gick precis som förväntat – ganska dåligt… men tappade nog inte mer än 5-10 sekunder vid mitt skamliga dyk.
Andra varvet i samma regi som det första men tror ändå vi lyckades hålla en helt godkänd fart då vi var klart färre upp till växling än vid varvning.
Upp på 28 minuter sharp och kan inte vara annat än nöjd. Simmar i stort sett alla pass helt ensam, vilket jag inte tror är optimalt men upplever ändå att jag med strukturen från Nichlas tagit några kliv framåt.
T1
Många valde att ta på sig extrakläder i växlingen vilket jag valde att inte göra och kunde därför växla snabbt och plocka en hel del placeringar. Ut på cykeln någonstans runt 7-8eplats.
Cykel
Borås är backigt… VÄLDIGT BACKIGT! Och man får en försmak redan från start då man inleder med en av dagens längsta klättringar. Som följd av vattentemperaturen var min känsel i fötterna klart begränsad och jag hade därför svårt att få på mig skorna direkt vilket gjorde att jag körde första delen av klättringen med fötterna ovanpå skorna. Såklart också lite över planerade watt men skyller på adrenalin och tävlingsdjävulen som började vakna till liv.
Banan är relativt krångelfri i den mån att det är 4.5mil ut och lika långt hem på samma väg vilket gör att man vid vändning kan få sig en ganska bra bild av hur man ligger till.
Passerade under den första klättringen en del cyklister vilket gjorde att jag som bäst var uppe på en tredjeplats men släppte sedan förbi två cyklister där jag valde att försöka i alla fall hålla den andra av dom, Kristian Ek, inom synhåll då jag visste att han är en jäkel både på att cykla och springa. Insåg ganska fort att min plan inte riktigt kunde mäta sig med hans och fick därför sakta se honom försvinna iväg samtidigt som jag intalade mig själv att det fortfarande var för tidigt för att gå alltför långt utanför Coach Nichlas plan.
Halvvägs genom cyklingen vid vändpunkten kunde jag räkna att jag låg på plats 5 med en bra bit upp till plats 1 och 2 men med kontakt till 3 och 4. Benen kändes fortfarande relativt fräscha och kroppen fungerade fortfarande som den skulle. Tyvärr började jag strax efter vändningen att uppleva lite magkramp som jag har haft problem med tidigare vilket gjorde att jag under en period fick sänka farten lite. Pausade även planerat energiintag för att försöka få ordning på det hela vilket resulterade i en liten energidipp på vägen tillbaka. Som tur är gav de även resultat i att jag fick ordning på magen och kunde mot slutet få i mig lite mer energi och avslutade ändå ganska nära min planerade watt. Dock inte allt och kund efter målgång konstatera att jag bara fick i mig runt 3 gels och 1 flaska sportdryck istället för 6 gels och 2 flaskor sportdryck som var planerat. Blir att se över till nästa tävling.
Lyckades också missbedöma avståndet till växling och tog ur fötterna ur skorna lite för tidigt vilket gjorde att jag fick ta den sista lilla klättringen med fötterna ovanpå skorna. Dumt misstag som gjorde att jag nog tappade någon minut in mot växling… pucko!
Snittfart 35km/h som ändå känns stabilt på den här banan.
T2
Växling nummer två gick utan problem. På med strumpor, i med energi i fickorna och på med dojorna! Allez allez ut och spring!
Löpning
Benen kändes fräscha långt över förväntan och det var därför en riktigt härlig känsla att springa ur växlingsområdet som det dåliga vädret till trots var fyllt av riktigt mycket hejande publik! Bra jobbat Borås!
Tyvärr hade jag små känningar i magen kvar som blev avsevärt mycket värre som vid en magisk gräns kring 3:55min/km-fart som dessvärre var min planerade fart att gå ut i för att sedan öka om energi fanns kvar mot slutet. Till följd av detta var jag tvungen att lägga mig runt 4:05-4:10 istället vilket höll smärtan i magen under en rimlig nivå. Vågade heller inte fylla på med energi i form av gels så höll mig till cola och vatten under hela löpningen, vilket iuförsej fungerade helt OK!
Efter bara någon kilometer möttes jag dessvärre av 4an i loppet, Kristian som cyklat ifrån mig, som vart tvungen att bryta till följd av skada. Tråkigt som attans då jag såg fram mot att i alla fall försöka jaga honom och bjuda upp till dans om 4e platsen, men å andra sidan inget att göra något åt för någon av oss. Det här gjorde också att det var ganska långt upp till nästa tävlande på tredjeplats och då det var lika långt ner till femteplatsen hade jag svårt att gräva riktigt djupt och lida ordentligt för några extra minuter på klockan.
Resultatet blev att jag sprang på i samma jämna fart utan att egentligen se någon av mina mottävlande under hela löpningen. Kanske smart att inte ta ut sig i onödan men kan ändå inte låta bli att inte vara besviken över mig själv då jag inte pressade mig själv hela vägen till mål. Det är ändå de som är en av anledningarna till att jag håller på med triathlon, att utmana mig själv och mina gränser, och att då hitta ursäkter att inte göra just detta känns inte helt rätt. Dock inget jag tänker förlora sömn över utan det är bara att göra om och göra rätt till nästa race! Tar med mig att jag i alla fall höll ihop det hela och sprang med en stabil snittfart på 4:09min/km hela vägen i mål.
I mål på runt 4:34 någonstans som jag ändå inte kan vara annat än nöjd med, med tanke på banprofilen för cyklingen och det smått miserabla vädret. Kroppen kändes bra och jag inbillar mig ändå att det finns mycket mer att ge! Känns också kul att ha kört en första tävling med Nichlas och Uperform i ryggen och, framför allt, tryggt inför stundande tävlingar! Det kommer mera!
